Hej allesammans!
Detta är mammis och pappis.
Nu har ni alla kommit hem. Hoppas eran resa har gått bra.
Det blev väldigt tomt på gården när ni lämnade, och vi saknade er något enormt. Vi är så tacksamma för er och ni har verkligen betytt allt för oss dessa tre veckor. Vi har redan sagt hur vi känner för er i vårat tal så vi bifogar det här under så ni alltid kan komma tillbaka och läsa det:
Våra älskade barn
Det här är sista gången vi är tillsammans allihopa, som konfirmander och föräldrar. När vi var konfirmander hade vi en otrolig upplevelse här som vi inte har känt sen dess, vi trodde inte det var möjligt. Men sen fick vi komma tillbaka och träffa er. Det har fått att känna likadant som vi gjorde då. Vi har fått vara tillsammans med er. Skrattat och gråtit. Varma dagar och stormiga nätter.
Vi skulle inte vilja förändra något med vår tid tillsammans. Vi är så tacksamma att det är just ni som är våra barn. Ni har gett oss så mycket kärlek, mer än ni förstår. Bara för att vi tar farväl nu betyder det inte att vi kommer försvinna, vi kommer alltid vilja höra från er och veta hur ni mår. Som vi har sagt tusen gånger så kommer vi aldrig sluta vara era mamma och pappa. Nu är det dax för oss att säga hejdå för den här gången, vi älskar er.
Vi har kämpat genom covid och förklingar, men vi klarade det ändå. Vi är så stolta över er.
Stora varma kramar från Mammis och Pappis!!